016-Tsadra-SSC-Root/1052 ID: 016-Tsadra-SSC-Root <br> Date: 10 January 2025 <br> Creator: Ishwor Shrestha;Jurmay Karma, Dawa Drolma <br> Origin: Tsadra Foundation

Segment Data

English

Moreover, not knowing, not perceiving the way things are, but perceiving incorrectly, is ignorance. When there is this kind of ignorance, the three types of conditioning are brought into existence: directed towards goodness, directed towards vile actions, directed towards the imperturbable.16The Discourse on the Way to the Imperturbable, MN 106, appears to define "the imperturbable" as including the base of nothingness, the base of neither perception nor nonperception, and Nirvāṇa. The first two are formless heavens attained through very advanced meditation practice without liberating insight; they are almost completely free from suffering, but still characterized by subtle forms of attachment. See Ñānamoli and Bodhi 1995, pp. 869-73. These are called "conditioning having ignorance as a condition." From conditioning directed towards goodness comes only consciousness directed towards goodness. From conditioning directed towards vile actions comes only consciousness directed towards vile actions. From conditioning directed towards the imperturbable comes only consciousness directed towards the imperturbable. This is called "consciousness having conditioning as a condition." The same applies to name and form. Through the growth of name and form, functioning occurs by means of the six sense-spheres. These are called "the six sense-spheres having name and form as a condition." From the sense-spheres, six types of contact occur. These are called "contact having the six sense-spheres as a condition." Whatever type of contact arises, the same type of feeling-tones occur. These are called "feeling-tones having contact as a condition." When someone who feels these savors them especially, exults in them, gets attached to them, and seizes hold of them, this is called "craving having feeling as a condition." Savoring them, exulting in them, and being attached to them leads to the thought, "May I not be separated from the forms that I like, from pleasant forms." The person does not let go and tries harder and harder to get them. This is called "grasping having craving as a condition." Trying to get them in this way leads to actions of body, speech, and mind that give rise to rebirth. These are called "becoming having grasping as a condition." Generated by those actions, aggregates come into existence. This is called "birth having becoming as a condition." The aggregates brought into existence at birth grow and mature, and then are destroyed. This is called "old age and death having birth as a condition" ...

Sanskrit

पुनरपरं तत्त्वेऽप्रतिपत्तिः मिथ्याप्रतिपत्तिः अज्ञानमविद्या। एवमविद्यायां सत्यां त्रिविधाः संस्काराः अभिनिर्वर्तन्ते पुण्योपगा अपुण्योपगा आनिञ्ज्योपगाश्च। इम उच्यन्तेऽविद्याप्रत्ययाः संस्कारा इति। पुण्योपगानां संस्काराणां पुण्योपगमेव विज्ञानं भवति। अपुण्योपगानां संस्काराणामपुण्योपगमेव विज्ञानं भवति। आनिञ्ज्योपगाना संस्कारणामानिञ्ज्योपगमेव विज्ञानं भवति। इदमुच्यते संस्कारप्रत्ययं विज्ञानमिति। एवं नामरूपम्। नामरूपविवृद्धया षड्भिरायतनद्वारैः कृत्यक्रियाः प्रवर्तन्ते। तन्नामरूपप्रत्ययं षडायतनमित्युच्यते। षड्भ्य आयतनेभ्यः षट् स्पर्शकायाः प्रवर्तन्ते, अयं षडायतनप्रत्ययः स्पर्श इत्युच्यते। यज्जातीयः स्पर्शो भवति, तज्जातीया वेदना प्रवर्तते। इयं स्पर्शप्रत्यया वेदनेत्युच्यते। यस्तां वेदयति विशेषेणास्वादयति, अभिनन्दति अध्यवस्यति अधितिष्ठति, सा वेदनाप्रत्यया तृष्णेत्युच्यते। आस्वादनाभिनन्दनाध्यवसानम् - मा मे प्रियरूपसातरूपैर्वियोगो भवत्विति अपरित्यागो भूयो भूयश्च प्रार्थना, इदं तृष्णाप्रत्ययमुपादानमित्युच्यते। एवं प्रार्थयमानः पुनर्भवजनकं कर्म समुत्थापयति कायेन वाचा मनसा। अयमुपादानप्रत्ययो भव इत्युच्यते। या कर्मनिर्जातानां स्कन्धानामभिनिर्वृतिः, सा भवप्रत्यया जातिरित्युच्यते। यो जात्यभिनिर्वृत्तानां स्कन्धानामुपचयपरिपाकाद्विनाशो भवति, तदिदं जातिप्रत्ययं जरामरणमुच्यते॥पे॥

SegmentFormat

Commentary

SegmentOrder

1052

SktTransliteration

punaraparaṃ tattve'pratipattiḥ mithyāpratipattiḥ ajñānamavidyā । evamavidyāyāṃ satyāṃ trividhāḥ saṃskārāḥ abhinirvartante puṇyopagā apuṇyopagā āniñjyopagāśca । ima ucyante'vidyāpratyayāḥ saṃskārā iti । puṇyopagānāṃ saṃskārāṇāṃ puṇyopagameva vijñānaṃ bhavati । apuṇyopagānāṃ saṃskārāṇāmapuṇyopagameva vijñānaṃ bhavati । āniñjyopagānā saṃskāraṇāmāniñjyopagameva vijñānaṃ bhavati । idamucyate saṃskārapratyayaṃ vijñānamiti । evaṃ nāmarūpam । nāmarūpavivṛddhayā ṣaḍbhirāyatanadvāraiḥ kṛtyakriyāḥ pravartante । tannāmarūpapratyayaṃ ṣaḍāyatanamityucyate । ṣaḍbhya āyatanebhyaḥ ṣaṭ sparśakāyāḥ pravartante, ayaṃ ṣaḍāyatanapratyayaḥ sparśa ityucyate । yajjātīyaḥ sparśo bhavati, tajjātīyā vedanā pravartate । iyaṃ sparśapratyayā vedanetyucyate । yastāṃ vedayati viśeṣeṇāsvādayati, abhinandati adhyavasyati adhitiṣṭhati, sā vedanāpratyayā tṛṣṇetyucyate । āsvādanābhinandanādhyavasānam - mā me priyarūpasātarūpairviyogo bhavatviti aparityāgo bhūyo bhūyaśca prārthanā, idaṃ tṛṣṇāpratyayamupādānamityucyate । evaṃ prārthayamānaḥ punarbhavajanakaṃ karma samutthāpayati kāyena vācā manasā । ayamupādānapratyayo bhava ityucyate । yā karmanirjātānāṃ skandhānāmabhinirvṛtiḥ, sā bhavapratyayā jātirityucyate । yo jātyabhinirvṛttānāṃ skandhānāmupacayaparipākādvināśo bhavati, tadidaṃ jātipratyayaṃ jarāmaraṇamucyate ।pe॥

SourcePageNumber

125a

Tibetan

དེ་བཞིན་དུ་སྦྱར་ཏེ། དེ་ལ་མུན་པ་ཆེན་པོའི་ཕྱིར་མ་རིག་པའོ། །མངོན་པར་འདུ་བྱེད་པའི་ཕྱིར་འདུ་བྱེད་རྣམས་སོ། །རྣམ་པར་རིག་པའི་ཕྱིར་རྣམ་པར་ཤེས་པའོ། །རྟེན་པའི་ཕྱིར་མིང་དང་གཟུགས་སོ། །སྐྱེ་བའི་སྒོའི་ཕྱིར་སྐྱེ་མཆེད་དྲུག་གོ། །རེག་པའི་ཕྱིར་རེག་པའོ། །མྱོང་བའི་ཕྱིར་ཚོར་བའོ། །སྐོམ་པའི་ཕྱིར་སྲེད་པའོ། །ཉེ་བར་ལེན་པའི་ཕྱིར་ལེན་པའོ། །ཡང་སྲིད་པ་སྐྱེད་པའི་ཕྱིར་སྲིད་པའོ། །ཕུང་པོ་འབྱུང་བའི་ཕྱིར་སྐྱེ་བའོ། །ཕུང་པོ་སྨིན་པའི་ཕྱིར་རྒ་བའོ། །འཇིག་པའི་ཕྱིར་འཆི་བའོ། །མྱ་ངན་བྱེད་པའི་ཕྱིར་མྱ་ངན་ཏོ། །ཚིག་གིས་སྨྲེ་བའི་ཕྱིར་སྨྲེ་སྔགས་འདོན་པའོ། །ལུས་ལ་གནོད་པའི་ཕྱིར་སྡུག་བསྔལ་ལོ། །སེམས་ལ་གནོད་པའི་ཕྱིར་ཡིད་མི་བདེ་བའོ། །ཉོན་མོངས་པའི་ཕྱིར་འཁྲུག་པའོ། །གཞན་ཡང་དེ་ཁོ་ན་མི་རྟོགས་ཤིང་ལོག་པར་རྟོགས་པའི་མི་ཤེས་པ་ནི་མ་རིག་པའོ། །དེ་ལྟར་མ་རིག་པ་ཡོད་པ་ན་འདུ་བྱེད་རྣམ་པ་གསུམ་མངོན་པར་འགྲུབ་སྟེ། བསོད་ནམས་སུ་ཉེ་བར་འགྲོ་བ་དང་། བསོད་ནམས་མ་ཡིན་པར་ཉེ་བར་འགྲོ་བ་དང་། མི་གཡོ་བར་ཉེ་བར་འགྲོ་བ་སྟེ་འདི་ནི་མ་རིག་པའི་རྐྱེན་གྱིས་འདུ་བྱེད་རྣམས་ཞེས་བྱའོ། །བསོད་ནམས་སུ་ཉེ་བར་འགྲོ་བའི་འདུ་བྱེད་རྣམས་ལས་བསོད་ནམས་སུ་ཉེ་བར་འགྲོ་བའི་རྣམ་པར་ཤེས་པ་ཉིད་དུ་འགྱུར། བསོད་ནམས་མ་ཡིན་པར་ཉེ་བར་འགྲོ་བའི་འདུ་བྱེད་རྣམས་ལ་བསོད་ནམས་མ་ཡིན་པར་ཉེ་བར་འགྲོ་བའི་རྣམ་པར་ཤེས་པ་ཉིད་དུ་འགྱུར། མི་གཡོ་བར་ཉེ་བར་འགྲོ་བའི་འདུ་བྱེད་རྣམས་ལས་མི་གཡོ་བར་ཉེ་བར་འགྲོ་བའི་རྣམ་པར་ཤེས་པ་ཉིད་དུ་འགྱུར་ཏེ་ (111-125b) འདི་ནི་འདུ་བྱེད་ཀྱི་རྐྱེན་གྱིས་རྣམ་པར་ཤེས་པ་ཞེས་བྱའོ། །མིང་དང་གཟུགས་ཀྱང་དེ་བཞིན་ནོ། །མིང་དང་གཟུགས་རྣམ་པར་འཕེལ་བ་སྐྱེ་མཆེད་དྲུག་གི་སྒོ་ནས་བྱ་བ་བྱེད་པ་རྣམས་འབྱུང་སྟེ། དེ་ནི་མིང་དང་གཟུགས་ཀྱི་རྐྱེན་གྱིས་སྐྱེ་མཆེད་དྲུག་ཅེས་བྱའོ། །སྐྱེ་མཆེད་དྲུག་པོ་དག་ལས་རེག་པའི་ཚོགས་དྲུག་འབྱུང་སྟེ། དེ་ནི་སྐྱེ་མཆེད་དྲུག་གི་རྐྱེན་གྱིས་རེག་པ་ཞེས་བྱའོ། །ཇི་ལྟ་བུར་རེག་པ་འབྱུང་བ་དེ་ལྟ་བུར་ཚོར་བ་འབྱུང་སྟེ། དེ་ནི་རེག་པའི་རྐྱེན་གྱིས་ཚོར་བ་ཞེས་བྱའོ། །ཚོར་བའི་བྱེ་བྲག་དེ་དག་མྱོང་བ་དང་། མངོན་པར་དགའ་བ་དང་ལྷག་པར་ཞེན་པ་དང་། ལྷག་པར་ཞེན་ནས་འདུག་པ་དེ་ནི་ཚོར་བའི་རྐྱེན་གྱིས་སྲེད་པ་ཞེས་བྱའོ། །མྱོང་བ་དང་མངོན་པར་དགའ་བ་དང་ལྷག་པར་ཞེན་པ་དང་ལྷག་པར་ཞེན་ནས་འདུག་པ་ལས་བདག་སྡུག་པའི་ངོ་བོ་དང་བདེ་བའི་ངོ་བོ་དང་འབྲལ་བར་མ་གྱུར་ཅིག་སྙམ་དུ་མི་གཏོང་བ་དང་ཕྱིར་ཞིང་དོན་དུ་གཉེར་བ་འདི་ནི་སྲིད་པའི་རྐྱེན་གྱིས་ལེན་པ་ཞེས་བྱའོ། །དེ་ལྟར་དོན་དུ་གཉེར་བ་ནས་ཡང་སྲིད་པ་སྐྱེད་པའི་ལས་ལུས་དང་ངག་དང་ཡིད་ཀྱིས་ཀུན་ནས་སློང་བ་དེ་ནི་ལེན་པའི་རྐྱེན་གྱིས་སྲིད་པ་ཞེས་བྱའོ། །ལས་དེ་ལས་སྐྱེས་པའི་ཕུང་པོ་རྣམས་གྲུབ་པ་གང་ཡིན་པ་དེ་ནི་སྲིད་པའི་རྐྱེན་གྱིས་སྐྱེ་བ་ཞེས་བྱའོ། །སྐྱེས་ནས་མངོན་དུ་གྲུབ་པའི་ཕུང་པོ་རྣམས་ཀྱི་འཕེལ་བ་དང་ཡོངས་སུ་སྨིན་པ་ལས་འཇིག་པར་འགྱུར་བ་དེ་ནི་སྐྱེ་བའི་རྐྱེན་གྱིས་རྒ་ཤི་ཞེས་བྱའོ། །

TibetanTsadra

དེ་བཞིན་དུ་སྦྱར་ཏེ། དེ་ལ་མུན་པ་ཆེན་པོའི་ཕྱིར་མ་རིག་པའོ། །མངོན་པར་འདུ་བྱེད་པའི་ཕྱིར་འདུ་བྱེད་རྣམས་སོ། །རྣམ་པར་རིག་པའི་ཕྱིར་རྣམ་པར་ཤེས་པའོ། །རྟེན་པའི་ཕྱིར་མིང་དང་གཟུགས་སོ། །སྐྱེ་བའི་སྒོའི་ཕྱིར་སྐྱེ་མཆེད་དྲུག་གོ །རེག་པའི་ཕྱིར་རེག་པའོ། །མྱོང་བའི་ཕྱིར་ཚོར་བའོ། །སྐོམ་པའི་ཕྱིར་སྲེད་པའོ། །ཉེ་བར་ལེན་པའི་ཕྱིར་ལེན་པའོ། །ཡང་སྲིད་པ་སྐྱེད་པའི་ཕྱིར་སྲིད་པའོ། །ཕུང་པོ་འབྱུང་བའི་ཕྱིར་སྐྱེ་བའོ། །ཕུང་པོ་སྨིན་པའི་ཕྱིར་རྒ་བའོ། །འཇིག་པའི་ཕྱིར་འཆི་བའོ། །མྱ་ངན་བྱེད་པའི་ཕྱིར་མྱ་ངན་ཏོ། །ཚིག་གིས་སྨྲེ་བའི་ཕྱིར་སྨྲེ་སྔགས་འདོན་པའོ། །ལུས་ལ་གནོད་པའི་ཕྱིར་སྡུག་བསྔལ་ལོ། །སེམས་ལ་གནོད་པའི་ཕྱིར་ཡིད་མི་བདེ་བའོ། །ཉོན་མོངས་པའི་ཕྱིར་འཁྲུག་པའོ། །གཞན་ཡང་དེ་ཁོ་ན་མི་རྟོགས་ཤིང་ལོག་པར་རྟོག་པའི་མི་ཤེས་པ་ནི་མ་རིག་པའོ། ། དེ་ལྟར་མ་རིག་པ་ཡོད་པ་ན་འདུ་བྱེད་རྣམ་པ་གསུམ་མངོན་པར་འགྲུབ་སྟེ། བསོད་ནམས་སུ་ཉེ་བར་འགྲོ་བ་དང་། བསོད་ནམས་མ་ཡིན་པར་ཉེ་བར་འགྲོ་བ་དང་། མི་གཡོ་བར་ཉེ་བར་འགྲོ་བ་སྟེ་འདི་ནི་མ་རིག་པའི་རྐྱེན་གྱིས་འདུ་བྱེད་རྣམས་ཞེས་བྱའོ། །བསོད་ནམས་སུ་ཉེ་བར་འགྲོ་བའི་འདུ་བྱེད་རྣམས་ལས་བསོད་ནམས་སུ་ཉེ་བར་འགྲོ་བའི་རྣམ་པར་ཤེས་པ་ཉིད་དུ་འགྱུར། བསོད་ནམས་མ་ཡིན་པར་ཉེ་བར་འགྲོ་བའི་འདུ་བྱེད་རྣམས་ལ་བསོད་ནམས་མ་ཡིན་པར་ཉེ་བར་འགྲོ་བའི་རྣམ་པར་ཤེས་པ་ཉིད་དུ་འགྱུར། མི་གཡོ་བར་ཉེ་བར་འགྲོ་བའི་འདུ་བྱེད་རྣམས་ལས་མི་གཡོ་བར་ཉེ་བར་འགྲོ་བའི་རྣམ་པར་ཤེས་པ་ཉིད་དུ་འགྱུར་ཏེ་(༡༢༥་བ)འདི་ནི་འདུ་བྱེད་ཀྱི་རྐྱེན་གྱིས་རྣམ་པར་ཤེས་པ་ཞེས་བྱའོ། །མིང་དང་གཟུགས་ཀྱང་དེ་བཞིན་ནོ། །མིང་དང་གཟུགས་རྣམ་པར་འཕེལ་བས་སྐྱེ་མཆེད་དྲུག་གི་སྒོ་ནས་བྱ་བ་བྱེད་པ་རྣམས་འབྱུང་སྟེ། དེ་ནི་མིང་དང་གཟུགས་ཀྱི་རྐྱེན་གྱིས་སྐྱེ་མཆེད་དྲུག་ཅེས་བྱའོ། །སྐྱེ་མཆེད་དྲུག་པོ་དག་ལས་རེག་པའི་ཚོགས་དྲུག་འབྱུང་སྟེ། དེ་ནི་སྐྱེ་མཆེད་དྲུག་གི་རྐྱེན་གྱིས་རེག་པ་ཞེས་བྱའོ། །ཇི་ལྟ་བུར་རེག་པ་འབྱུང་བ་དེ་ལྟ་བུར་ཚོར་བ་འབྱུང་སྟེ། དེ་ནི་རེག་པའི་རྐྱེན་གྱིས་ཚོར་བ་ཞེས་བྱའོ། །ཚོར་བའི་བྱེ་བྲག་དེ་དག་མྱོང་བ་དང་། མངོན་པར་དགའ་བ་དང་ལྷག་པར་ཞེན་པ་དང་། ལྷག་པར་ཞེན་ནས་འདུག་པ་དེ་ནི་ཚོར་བའི་རྐྱེན་གྱིས་སྲེད་པ་ཞེས་བྱའོ། །མྱོང་བ་དང་མངོན་པར་དགའ་བ་དང་ལྷག་པར་ཞེན་པ་དང་ལྷག་པར་ཞེན་ནས་འདུག་པ་ལས་བདག་སྡུག་པའི་ངོ་བོ་དང་བདེ་བའི་ངོ་བོ་དང་འབྲལ་བར་མ་གྱུར་ཅིག་སྙམ་དུ་མི་གཏོང་བ་དང་ཕྱིར་ཞིང་དོན་དུ་གཉེར་བ་འདི་ནི་སྲེད་པའི་རྐྱེན་གྱིས་ལེན་པ་ཞེས་བྱའོ། །དེ་ལྟར་དོན་དུ་གཉེར་བ་ནས་ཡང་སྲིད་པ་སྐྱེད་པའི་ལས་ལུས་དང་ངག་དང་ཡིད་ཀྱིས་ཀུན་ནས་སློང་བ་དེ་ནི་ལེན་པའི་རྐྱེན་གྱིས་སྲིད་པ་ཞེས་བྱའོ། །ལས་དེ་ལས་སྐྱེས་པའི་ཕུང་པོ་རྣམས་གྲུབ་པ་གང་ཡིན་པ་དེ་ནི་སྲིད་པའི་རྐྱེན་གྱིས་སྐྱེ་བ་ཞེས་བྱའོ། །སྐྱེས་ནས་མངོན་དུ་གྲུབ་པའི་ཕུང་པོ་རྣམས་ཀྱི་འཕེལ་བ་དང་ཡོངས་སུ་སྨིན་པ་ལས་འཇིག་པར་འགྱུར་བ་དེ་ནི་སྐྱེ་བའི་རྐྱེན་གྱིས་རྒ་ཤི་ཞེས་བྱའོ། །

TranslationChapter

12

TranslationPageNumber

217

Wylie

de bzhin du sbyar te/_de la mun pa chen po'i phyir ma rig pa'o/_/mngon par 'du byed pa'i phyir 'du byed rnams so/_/rnam par rig pa'i phyir rnam par shes pa'o/_/rten pa'i phyir ming dang gzugs so/_/skye ba'i sgo'i phyir skye mched drug go/_/reg pa'i phyir reg pa'o/_/myong ba'i phyir tshor ba'o/_/skom pa'i phyir sred pa'o/_/nye bar len pa'i phyir len pa'o/_/yang srid pa skyed pa'i phyir srid pa'o/_/phung po 'byung ba'i phyir skye ba'o/_/phung po smin pa'i phyir rga ba'o/_/'jig pa'i phyir 'chi ba'o/_/mya ngan byed pa'i phyir mya ngan to/_/tshig gis smre ba'i phyir smre sngags 'don pa'o/_/lus la gnod pa'i phyir sdug bsngal lo/_/sems la gnod pa'i phyir yid mi bde ba'o/_/nyon mongs pa'i phyir 'khrug pa'o/_/gzhan yang de kho na mi rtogs shing log par rtogs pa'i mi shes pa ni ma rig pa'o/_/de ltar ma rig pa yod pa na 'du byed rnam pa gsum mngon par 'grub ste/_bsod nams su nye bar 'gro ba dang /_bsod nams ma yin par nye bar 'gro ba dang /_mi g.yo bar nye bar 'gro ba ste 'di ni ma rig pa'i rkyen gyis 'du byed rnams zhes bya'o/_/bsod nams su nye bar 'gro ba'i 'du byed rnams las bsod nams su nye bar 'gro ba'i rnam par shes pa nyid du 'gyur/_bsod nams ma yin par nye bar 'gro ba'i 'du byed rnams la bsod nams ma yin par nye bar 'gro ba'i rnam par shes pa nyid du 'gyur/_mi g.yo bar nye bar 'gro ba'i 'du byed rnams las mi g.yo bar nye bar 'gro ba'i rnam par shes pa nyid du 'gyur te (111-125b) 'di ni 'du byed kyi rkyen gyis rnam par shes pa zhes bya'o/_/ming dang gzugs kyang de bzhin no/_/ming dang gzugs rnam par 'phel ba skye mched drug gi sgo nas bya ba byed pa rnams 'byung ste/_de ni ming dang gzugs kyi rkyen gyis skye mched drug ces bya'o/_/skye mched drug po dag las reg pa'i tshogs drug 'byung ste/_de ni skye mched drug gi rkyen gyis reg pa zhes bya'o/_/ji lta bur reg pa 'byung ba de lta bur tshor ba 'byung ste/_de ni reg pa'i rkyen gyis tshor ba zhes bya'o/_/tshor ba'i bye brag de dag myong ba dang /_mngon par dga' ba dang lhag par zhen pa dang /_lhag par zhen nas 'dug pa de ni tshor ba'i rkyen gyis sred pa zhes bya'o/_/myong ba dang mngon par dga' ba dang lhag par zhen pa dang lhag par zhen nas 'dug pa las bdag sdug pa'i ngo bo dang bde ba'i ngo bo dang 'bral bar ma gyur cig snyam du mi gtong ba dang phyir zhing don du gnyer ba 'di ni srid pa'i rkyen gyis len pa zhes bya'o/_/de ltar don du gnyer ba nas yang srid pa skyed pa'i las lus dang ngag dang yid kyis kun nas slong ba de ni len pa'i rkyen gyis srid pa zhes bya'o/_/las de las skyes pa'i phung po rnams grub pa gang yin pa de ni srid pa'i rkyen gyis skye ba zhes bya'o/_/skyes nas mngon du grub pa'i phung po rnams kyi 'phel ba dang yongs su smin pa las 'jig par 'gyur ba de ni skye ba'i rkyen gyis rga shi zhes bya'o/_/

WylieTsadra

de bzhin du sbyar te/_de la mun pa chen po'i phyir ma rig pa'o/_/mngon par 'du byed pa'i phyir 'du byed rnams so/_/rnam par rig pa'i phyir rnam par shes pa'o/_/rten pa'i phyir ming dang gzugs so/_/skye ba'i sgo'i phyir skye mched drug go_/reg pa'i phyir reg pa'o/_/myong ba'i phyir tshor ba'o/_/skom pa'i phyir sred pa'o/_/nye bar len pa'i phyir len pa'o/_/yang srid pa skyed pa'i phyir srid pa'o/_/phung po 'byung ba'i phyir skye ba'o/_/phung po smin pa'i phyir rga ba'o/_/'jig pa'i phyir 'chi ba'o/_/mya ngan byed pa'i phyir mya ngan to/_/tshig gis smre ba'i phyir smre sngags 'don pa'o/_/lus la gnod pa'i phyir sdug bsngal lo/_/sems la gnod pa'i phyir yid mi bde ba'o/_/nyon mongs pa'i phyir 'khrug pa'o/_/gzhan yang de kho na mi rtogs shing log par rtog pa'i mi shes pa ni ma rig pa'o/_/_de ltar ma rig pa yod pa na 'du byed rnam pa gsum mngon par 'grub ste/_bsod nams su nye bar 'gro ba dang /_bsod nams ma yin par nye bar 'gro ba dang /_mi g.yo bar nye bar 'gro ba ste 'di ni ma rig pa'i rkyen gyis 'du byed rnams zhes bya'o/_/bsod nams su nye bar 'gro ba'i 'du byed rnams las bsod nams su nye bar 'gro ba'i rnam par shes pa nyid du 'gyur/_bsod nams ma yin par nye bar 'gro ba'i 'du byed rnams la bsod nams ma yin par nye bar 'gro ba'i rnam par shes pa nyid du 'gyur/_mi g.yo bar nye bar 'gro ba'i 'du byed rnams las mi g.yo bar nye bar 'gro ba'i rnam par shes pa nyid du 'gyur te (125 ba)'di ni 'du byed kyi rkyen gyis rnam par shes pa zhes bya'o/_/ming dang gzugs kyang de bzhin no/_/ming dang gzugs rnam par 'phel bas skye mched drug gi sgo nas bya ba byed pa rnams 'byung ste/_de ni ming dang gzugs kyi rkyen gyis skye mched drug ces bya'o/_/skye mched drug po dag las reg pa'i tshogs drug 'byung ste/_de ni skye mched drug gi rkyen gyis reg pa zhes bya'o/_/ji lta bur reg pa 'byung ba de lta bur tshor ba 'byung ste/_de ni reg pa'i rkyen gyis tshor ba zhes bya'o/_/tshor ba'i bye brag de dag myong ba dang /_mngon par dga' ba dang lhag par zhen pa dang /_lhag par zhen nas 'dug pa de ni tshor ba'i rkyen gyis sred pa zhes bya'o/_/myong ba dang mngon par dga' ba dang lhag par zhen pa dang lhag par zhen nas 'dug pa las bdag sdug pa'i ngo bo dang bde ba'i ngo bo dang 'bral bar ma gyur cig snyam du mi gtong ba dang phyir zhing don du gnyer ba 'di ni sred pa'i rkyen gyis len pa zhes bya'o/_/de ltar don du gnyer ba nas yang srid pa skyed pa'i las lus dang ngag dang yid kyis kun nas slong ba de ni len pa'i rkyen gyis srid pa zhes bya'o/_/las de las skyes pa'i phung po rnams grub pa gang yin pa de ni srid pa'i rkyen gyis skye ba zhes bya'o/_/skyes nas mngon du grub pa'i phung po rnams kyi 'phel ba dang yongs su smin pa las 'jig par 'gyur ba de ni skye ba'i rkyen gyis rga shi zhes bya'o/_/

ChantedAudio


Alignment info

Parameter Value
AuthorLabel Charles Goodman, 2016
DuplicateRootTranslation false
RootTextWikiPage Texts/Śikṣāsamuccayakārikā
ShortTitle Goodman 2016
SourceAuthor Śāntideva
SourceCitation Śāntideva. Śikṣāsamuccaya (Bslab pa kun las btus pa). In Derge Tengyur D3940, dbu ma, vol. 111, khi 3a2-194b5.
SourceShortTitle Śikṣāsamuccaya
SourceTitleTibetan བསླབ་པ་ཀུན་ལས་བཏུས་པ།
SourceTitleWylie bslab pa kun las btus pa
SourceVersionLabel Derge & Tsadra
SourceWikiPage Śikṣāsamuccaya
TranslationCitation Goodman, Charles, trans. The Training Anthology of Śāntideva: A Translation of the Śikṣā-samuccaya. New York: Oxford University Press, 2016.
TranslationPublishedYear 2016
TranslationWikiPage Books/The Training Anthology of Śāntideva
Translator People/Goodman, C.
TransMemCreator Ishwor Shrestha;Jurmay Karma, Dawa Drolma
TransMemDate 10 January 2025
TransMemID 016-Tsadra-SSC-Root
TransMemNum 016
TransMemOrigin Tsadra Foundation
TransMemType Root verses and commentary